Främre knäsmärta - PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom, kondromalaci)

PFSS, patellofemoralt smärtsyndrom eller kondromalaci, är den vanligaste orsaken till främre knäsmärta och drabbar ofta yngre personer. Det är vanligt bland både män och kvinnor i åldrarna 15-30 men främst drabbas kvinnor i tonåren.

Det karaktäristiska är precis som namnet antyder smärta i främre delen av knäet. Den som lider av denna typ av främre knäsmärta upplever ofta diffus smärta runt knäskålen eller smärta som upplevs komma innanför knäskålen. Smärtan blir ofta värre med aktiviteter så som gång i trappor, hopp eller löpning. Ett vanligt tecken är smärta som uppkommer efter en längre stund i sittande med böjda knän.  Båda knäna kan drabbas samtidigt. 

PFSS uppstår då leden mellan knäskålen och lårbenet överbelastas. Smärtorna kan komma efter att man slagit i knäna men oftast dyker de upp utan att man vet orsaken.  En hög aktivitetsgrad eller en snabbt ökad aktivitetsgrad för den otränade är vanliga utlösande faktorer. Även s k biomekaniska faktorer kan leda till ökad belastning av leden.

Symtom

Främre knäsmärta kan uppstå av olika orsaker men ofta kan man se att knäskålen rör sig lite snett i knävecket. 

  • Diffus smärta innanför eller runt knäskålen.
  • Smärta vid böjning eller sträckning av benet.
  • Smärta vid aktivitet som  t ex löpning, hopp, gång, gång upp- och nerför trappa.
  • Smärta som uppstår efter en längre tids sittande med böjda knän.
  • Ibland kan ledknaster höras.

Behandling

En fysioterapeut fokuserar på orsaken till att knäsmärtan uppstår och använder till exempel tejpning samt rekommenderar knäskydd/ortoser, eller vid behov ortopediska skoinlägg i kombination med träning för att minska smärta och främja en bibehållen aktiv livsstil. Endast i undantagsfall kan det bli fråga om operation och det kräver i så fall en grundlig utredning.  

Knäskydd, så kallade patellaortoser, kan användas för att ge stöd för patella och ge smärtlindring. Skyddet är utformat för att ge ett stabilt stöd för knäskålen och motverka skadlig glidning. 

Vad kan jag göra själv?

Avlastning är i regel nödvändig och man bör skona knäet från belastning om det gör ont. Oftast räcker detta som åtgärd och skadan läker av sig själv. Om smärtan är intensiv eller ihållande bör du uppsöka läkare så snart som möjligt.

Sök vård om vila från aktivitet under ett par veckor inte leder till förbättring och knäet inte har skadats vid yttre våld. Du kan söka dig direkt till en fysioterapeut inom landstinget för diagnos, behandling och rehabilitering utan remiss eller till naprapat eller kiropraktor utanför den landstingsfinansierade vården. En ortopedläkare kan ställa diagnos och hänvisa dig vidare för behandling och rehabilitering.

LÄNK TILL DONJOYS SORTIMENT AV OLIKA ORTOSER FÖR FRÄMRE KNÄSMÄRTA

Informationen på knasmarta.se varken kan eller ska ersätta en professionell medicinsk konsultation. Inte heller bör innehållet på knasamarta.se utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement.